prinsar

Sist jag kollade så sket jag inte pengar.
Just nu är det därför lite extra jobbigt att
se pengarna rinna iväg från lönekontot
som en annan rännskita.

Tack för att jag får chansen att göra rätt
för mig. Tack så jävla mycket.

Idag blev jag kallad övertidsdrottningen och det var ju fint. Kungligt. Sån är jag för det mesta på det jag gör. Ikväll skulle jag ha gjort det igen egentligen men det sket jag fullständigt i. Vi jobbade som as hela dagen med att få undan inför autogirot som dras inatt, vid lunch var jag skakig av adrenalinstress och koffeinchock. Så när dagen var över och det såg fint ut i våra högar och det inte fanns så mycket mer vi kunde göra gick jag hem. Eller nej, det gjorde jag ju inte alls, jag gick och hade pass och sedan gick jag förbi mamman i den lilla lägenheten med alla dom där barnen. Men jag jobbade i alla fall inte över. Och så bad jag om ledigt på torsdag.

Två pass.
Crossfit var extremt überbra ikväll,
hittade fina övningar och smiskade
på benen och rumpan lite till.
Lika bra tänkte jag.

Pumpen var bra men längtar ny release.
Lyssnar in mig på musiken och
ignorerar alla missade samtal på
mobilen.

Nej, just ja.
Det är bara Radiotjänst som ringer mig.
Ikväll ringde dom vid nio. Precis när
utfallslåten pumpade som högst
ENCORE UNE FOIS!
Synd på det samtalet.

Tittade precis på slutet av Henrik Schyfferts 90-talet - ett försvarstal på SVT. Känner mig lite gammal men inte fullt lika lastgammal som han är. Jag gick på föreställningen i höstas med en vän, för att fira födelsedag och lufta henne lite. Det var roligt då och det var roligt nyss. Någonting annat som jag gör vid den här tiden på kvällen är äter, jag proppar i mig knäckemackor med leverpastej och gurka. Man kan väl säga att den där sommarkroppen som skulle strutta runt på playan i sommar är nedlagd. Skit samma. Jag stryker på lite "Goodbye Cellulite" från nivea istället och hoppas på det bästa. Schyssta lökar liksom, nu när dom får stanna kvar, alltid något.

Nej tack till vin och mys med ordföranden.
Förlåt. Jag borde skjutas av på en gång.
Men nästa helg kanske, och helgen efter det?
Vad tror du om det?

Fredagar är mina  bästa dagar. Så var det förut när jag hade mina lunchpass och så är det nu när jag har mina morgonpass. I dag var extra njutigt med hon med tjocka håret och lite sovmorgon. Att gå och jobba ÖT efter en sådan start på dagen känns som ingenting och vips är kl. 18.30 och så får man gå hem. Jag tog vägen förbi familjen Annorlunda men där fick jag ingen respons så jag gick vidare. Höger framför vänster och tvärtom, om vartannant. Grillchill på Kborg innan värden sprang vidare på finmiddag var den bästa avslutningen på länge och jag njuter alltid varje sekund i hans sällskap.

Resten av kvällen ska spenderas i soffan, med mig själv. Det blir bäst så.

Jag tittar på kort på Facebook och påminns om sommaren och om bråket som ändrade allt mellan oss. I alla fall för mig. Det var kvällen när han valde att inte ta min sida utan gick helt på hennes linje. När han faktiskt trodde på att jag skulle komma till hans jobb och försöka hooka upp med hans chef. Jag blev aptokig då och sa och gjorde saker jag inte är stolt över. Som jag har bett om ursäkt för och ångrar än idag. Inte min stoltaste stund men däremot den mest frustrerade. Så frustrerad att jag tog till fysiskt "våld" för att få tyst på skiten. Smack. En öppen hand på en förvånad kind.

Efter det så var det vi hade illa tilltufsat och jag känner inte att det blivit bättre trots förlåtelse, steck stukna hit och dit och offentligt utalande om evig lycka och framgång. Avstånd gör att känslor falnar och tid gör att minnen bleknar. Detta kommer dock aldrig blekna och det är uppenbart att det är en ömsesidig känsla. När jag tittar på bilderna kommer den tillbaka, känslan av att jag blev förödmjukad och sedan tvingad att svälja min stolthet och förödmjukas igen. Det var inte rätt då och det är inte rätt nu.

Jag menar, kolla på honom.
Det är fortfarande skrattretande.
Och du borde skämmas.
Att blod är tjockare än vatten är bullshit.

Hela dagen har glidit mig förbi och här sitter jag med min silversked upp i rumpan. Lite duktig har jag varit, diskat och plockat i alla fall. Tvättiden missade jag mitt i all stress här hemma. Mat har jag inte ätit än och det kommer straffa sig imorgon bitti så nu står laxen i ugnen och de frysta hallonen ligger och tinar. Vet inte om jag kommer orka äta det nu (och nej, inte tillsammans). Inte efter min superlyxiga förrätt.

Bretonkex och Boursinost med fikon & valnöt.

Va, vad sa ni nu då?!
Told you!
Glamour.
Det är så jag just nu.

Idag ska det ske.
Tadadadaaaaa!!
Städa,
diska,
plocka,
tvätta,
stryka,
 vika.
Först mat,
såklart.
Lyx i kvadrat.

Tack till den finaste som lyssnar på mina
funderingar, farhågor och rädslor.
Han lyssnar och förstår, dömer inte,
kommer inte med mirakellösningar
som ska göra allt bra igen.
Han är bara där.
När jag som mest behöver honom.
Han är tryggheten och styrkan som den
andra saknar.

Den bästa hittills detta år.
Det är nu det börjar.
Säsong '09.
Vi har lagt ribban jävligt högt.
Tack för senast.

Helgen kommer att gå till historieböckerna.
Det kommer bli en hård två-dagars.

Jag har redan fått förbud att träffa mina gudbarn.
Tydligen får dom inte längre träffa folk som lukar sprit.
Och eftersom mamman tror att jag kommer vara bakis
i en vecka så har jag nu besöksförbud en tid framöver.

Ha! Förbud?! Som om jag bryr mig!
Bara för det kommer jag krascha hennes myselimysfrukost
med barnen både lördag och söndag när jag stapplar
hem från efterfesterna framåt småtimmarna.

Du, köp hem rostbröd och Bregott ,
och se till att det finns en jävla massa kaffe.

Schkåll!

Varning för fjantigt inlägg: kommentarer om hur fel jag har undanbedes.

Det känns som om jag har gått upp massor i vikt i helgen. Min mage är stor som en ballong och jag går runt och känner mig instängd i mina kläder. Som om dom sitter för tight. Förra veckan blev det ingen träning eftersom jag var sjuk på måndagen och tisdagen och morgonpumpen var inställd på fredagen. Istället körde jag en lunchpump på fredagen men det kunde jag ju ha skitigt i eftersom jag söp skallen i bitar på kvällen. När jag tänkter efter så var det i fredags och lördags som jag gick upp i vikt. Hur mycket kalorier mitt vin, mina shots och mina drinkar innehöll tillsammans kan ju någon nörd räkna ut, jag chansar på att det var 2/3 av hela mitt intag den dagen. Och hur blev det då på lördagen tro? Dagen efter när jag var tvungen att stilla min ångest med glass, ostbågar, sushi och pizza. Pang sa vågen, oj sa jag och satte på mig en loosefit klänning resten av helgen. I går var jag hos pappa och åt och då blir det festlige värre kan jag lova. Därav: Det känns som om jag har gått upp massos med vikt i helgen.

Lösning: Träna som en dåre ikväll och sjunga högt på varje pumplåt för att bränna maximalt med kalorier. Om jag inte orkar 10 kilo bakom huvudet  på tricepslåten kommer jag skjuta mig själv. Och om jag inte kommer i träningsbrallorna så hoppar jag från den höga bron på min morgonpromenad imorgonbitti.

Frågor om rubriken?
Tänk Svullo.
Tänkt förkortning.
Tänk För Fet För Ett Fuck.

Varför väljer hon olyckan över lyckan?
Jag undrar varför han är som han är?
Jag undrar om han funderar på varför han gör som han gör?
Jag funderar på om han undrar varför jag gör som jag gör?
Det kliar i fingrarna att bara fråga honom rätt ut men min stolthet tillåter inte det.
Man trampar inte på mig obefogat.
En gång kanske men aldrig mer igen.
Jag kan ta skit om jag förtjänar det och jag kan be om ursäkt om jag gör fel.
Men att ta någon annans skit, gång på gång på gång, vem fan vill det?
Jag kommer nog aldrig kunna förstå de val som andra gör för sig själva och jag kan heller inte påverka dessa.

Grynet är för övrigt min idol.

• Jag har något jobbigt jag egentligen borde göra.
• Jag ska iväg någonstans och inte vill komma hem till en svinstia.
• När min bror skall komma på besök.
• Det är lördag och jag inte vill supa mig full med resten av cirkusen.

Idag städar jag alltså, lite smått oengagerat är jag dock idag. Av ren trots.