Tjock, platt och bred tack
Jag tittar på ringar.
Silver ska det vara.
Tjock ska den vara.
Budskap går bra.
Eller namn.
Kärlek till min nya familj
Den som jag har valt själv. Ni är så fina, allihop!
Jag är lyckligt lottad som får vara en liten del i era liv.
Det är en ära.
TACK!
Jag är lyckligt lottad som får vara en liten del i era liv.
Det är en ära.
TACK!
Crack the Whip
Jag tänkter på honom och fäller en tår.
Inombords.
För oss och för det som är borta gråter jag.
Men bara lite, och bara inombords.
Jag drömmer om konfrontation och sanningar
slängda i ansiktet, och en öppen handflata.
Likt piskrapp.
Vaknar på morgonen och inser att det inte
kommer bli annorlunda den här dagen heller.
Han är stolt och envis och jag,
jag är ännu värre. Särskilt denna gång,
second time around, jag kommer aldrig glömma
besvikelsen. Jag kommer aldrig lita blint på
vänskapen igen
Det har nog aldrig gjort så ont som nu.
Sökes: Ryggrad, Finnes: Vänskap
Jag drömde om honom inatt.
Jag drömde att han ringde
och att allt var som vanligt.
Vi skrattade bort det faktum
att vi inte hörts på en månad
eftersom han saknat ryggrad
ett bra jävla tag.
Jag vaknade och insåg att den
fortfarande saknas.
Och han med.
Jag drömde att han ringde
och att allt var som vanligt.
Vi skrattade bort det faktum
att vi inte hörts på en månad
eftersom han saknat ryggrad
ett bra jävla tag.
Jag vaknade och insåg att den
fortfarande saknas.
Och han med.
Jag njuter nära vän
Kvällen bjöd på två av mina bästa.
Först träning och sedan kvalité med Maraija.
Vi åt och pratade, men skrattade nog mest.
Hon har roliga historier den där Maraija.
Att ha en tvåvägskommunikation
Jag har en underligt gnagande känsla.
Varför är det oftast bara jag som ringer?
Inte när det gäller mina prinsessor,
utan mina andra vänner som jag vill
ha nära.
Varför är det så?
Att förstöra det redan sköra
Nu är det snart tre veckor sedan han ringde och tyckte sig ha rätten att döma ut mitt agerande utan att lyssna på varför jag skrev som jag gjorde. Han valde att bara lyssna på ena sidan och sedan ta ställning emot mig. Han sa att han inte tog någon ställning, men det jag hade sagt det var fel. Han trodde bättre sa han.
Ja, det gjorde jag med.
Jag trodde bättre om dig. Jag trodde att 12 år skulle betyda mer än någon jävla dubbelmoral som ger dig rätten att döma där du inte hör hemma. Jag trodde bättre om dig och att du faktiskt skulle bry dig om att frågan om hur jag ställt mig i sakfrågan och varför i n n a n du bestämde dig för att "inte ta sida". Jag trodde att du denna gång kunde stå upp för vår vänskap och vara verkligt neutral istället för att krypa ihop som ett ryggradslöst jävla bottenskrap och dansa efter idiotens pipa ännu en gång.
Jag trodde bättre om dig min vän.
Så God Jul, Gott nytt år, krya på dig och God fortsättning. Jag tackar för mig och hoppas att du inser vilka som är dina verkliga vänner såsom jag har gjort. Jag hoppas att det går snabbare än 12 år så du slipper få ditt hjärta krossat av en vän pga någonting som egentligen inte rör Er vänskap.
Ja, det gjorde jag med.
Jag trodde bättre om dig. Jag trodde att 12 år skulle betyda mer än någon jävla dubbelmoral som ger dig rätten att döma där du inte hör hemma. Jag trodde bättre om dig och att du faktiskt skulle bry dig om att frågan om hur jag ställt mig i sakfrågan och varför i n n a n du bestämde dig för att "inte ta sida". Jag trodde att du denna gång kunde stå upp för vår vänskap och vara verkligt neutral istället för att krypa ihop som ett ryggradslöst jävla bottenskrap och dansa efter idiotens pipa ännu en gång.
Jag trodde bättre om dig min vän.
Så God Jul, Gott nytt år, krya på dig och God fortsättning. Jag tackar för mig och hoppas att du inser vilka som är dina verkliga vänner såsom jag har gjort. Jag hoppas att det går snabbare än 12 år så du slipper få ditt hjärta krossat av en vän pga någonting som egentligen inte rör Er vänskap.
Det är gjort
Jag behöver inte råda längre.
Beslutet är taget och verkställt.
En djup suck andas ut och
önskan om inre frid infinner sig.
Tänker på dig lilla.
Beslutet är taget och verkställt.
En djup suck andas ut och
önskan om inre frid infinner sig.
Tänker på dig lilla.
Att vara vän, hantera ex och vara riktigt nära
Kom att tänka på vänner, var jag har haft dom och var jag har dom idag.
Har inte så många barndomskompisar kvar från min skoltid, endast några få som jag vägrar släppa. I några av fallen är det är mitt fel att dom inte är kvar. Jag har varit en usel vän i några lägen. Gjort sånt som man inte ska göra som vän. Som att kasta blickar på exen.
Min första seriösa pojkvän var en sådan. Ett ex. Och vi gjorde alla rätt, vi höll oss ifrån varandra tills min vän sa åt mig att jag var dum i huvudet om jag inte blev tillsammans med honom. Nyss. Hon hade ingenting emot det, tyckte att vi skulle passa väldigt bra ihop. Puss, love, bless. Så vi blev ett par, i nästan tre år.
Det var frid och fröjd och hon hade ett annat förhållande innan och under tiden vi var tillsammans. Hann med ytterligare två förhållanden innan det tog slut mellan mig och hennes ex. Det senare av hennes förhållanden var med en av mina barndomskärlekar. Han vars namn prydde mina dagbokssidor när jag var 10-11 år, det obligatoriska hjärtat var ritat många varv runt hans namn. Jag hade chans på honom i en vecka och lät en kompis göra slut via en gul post-it lapp. Puppylove. Honom blev hon tillsammans med. Ett tag. Det tog slut och hon gick vidare till nya äventyr och nya killar.
När min värld rasade och jag blev singel hade jag min galnaste sommar någongsin. Ville gömma och glömma mitt brustna hjärta. Sviken av både pojkvän och en annan nära vän tyckte jag att det var rätt fint att sitta på stans uteserveringar onsdag, fredag och lördag med en drink i vardera hand. Mina vänner tyckte likadant och vi var partypatrullen nummer 1. Andra gick hem när vi kom ut, inga kunde ändå ha lika roligt som vi hade.
Jag gick också hem, ibland till mig själv och ibland inte. Det var det där med inte som visade sig bli problem när det blev ett ex. som jag följde med, min barndomskärlek. Jag skämdes, och jag gjorde fel som inte sa något, det var dumt och det ledde ingenstans, och såklart kom det fram till henne. Tack och hej. En bitsk kommentar om att jag a l l t i d skulle ha hennes gamla killar avslutade den vänskapen och jag ångrade mig bittert. Lovade mig själv att så skulle jag aldrig mer bete mig och har inte gjort det heller sedan dess.
Själv har jag avslutat en vänskap när vännen valde att gå hem med mitt ex. Med min stora, som det precis tagit slut med och som jag fortfarande älskade. För henne hade jag berättat allt om hur jag fortfarande kände för honom och hon peppade och levererade klyschor som "han är inte god nog till dig, du förtjänar någon bättre" . Hon pluggade på annan ort och kom hem till mig en helg för att hälsa på och trösta, men slutade hemma i hans säng.
Hon var ångerfull och ville inte förlora mig som vän. Jag förlät henne. Min inställning var att hur dåligt det än fick mig att må så skulle ingen kille, speciellt inte ett ex, komma emellan vår vänskap. Det fungerade tills hon kom hem nästa gång och gjorde om samma "misstag". Denna gång brydde hon sig inte om att be om ursäkt utan kläckte den legendariska repliken: - Du få skylla dig själv som inte fattade. Jaha, nejmendåså. Klipp klipp. Efter det pratade vi inte med varandra på ett år. Hon slutade existera för mig och hon har adrig kommit tillbaka.
Har inte så många barndomskompisar kvar från min skoltid, endast några få som jag vägrar släppa. I några av fallen är det är mitt fel att dom inte är kvar. Jag har varit en usel vän i några lägen. Gjort sånt som man inte ska göra som vän. Som att kasta blickar på exen.
Min första seriösa pojkvän var en sådan. Ett ex. Och vi gjorde alla rätt, vi höll oss ifrån varandra tills min vän sa åt mig att jag var dum i huvudet om jag inte blev tillsammans med honom. Nyss. Hon hade ingenting emot det, tyckte att vi skulle passa väldigt bra ihop. Puss, love, bless. Så vi blev ett par, i nästan tre år.
Det var frid och fröjd och hon hade ett annat förhållande innan och under tiden vi var tillsammans. Hann med ytterligare två förhållanden innan det tog slut mellan mig och hennes ex. Det senare av hennes förhållanden var med en av mina barndomskärlekar. Han vars namn prydde mina dagbokssidor när jag var 10-11 år, det obligatoriska hjärtat var ritat många varv runt hans namn. Jag hade chans på honom i en vecka och lät en kompis göra slut via en gul post-it lapp. Puppylove. Honom blev hon tillsammans med. Ett tag. Det tog slut och hon gick vidare till nya äventyr och nya killar.
När min värld rasade och jag blev singel hade jag min galnaste sommar någongsin. Ville gömma och glömma mitt brustna hjärta. Sviken av både pojkvän och en annan nära vän tyckte jag att det var rätt fint att sitta på stans uteserveringar onsdag, fredag och lördag med en drink i vardera hand. Mina vänner tyckte likadant och vi var partypatrullen nummer 1. Andra gick hem när vi kom ut, inga kunde ändå ha lika roligt som vi hade.
Jag gick också hem, ibland till mig själv och ibland inte. Det var det där med inte som visade sig bli problem när det blev ett ex. som jag följde med, min barndomskärlek. Jag skämdes, och jag gjorde fel som inte sa något, det var dumt och det ledde ingenstans, och såklart kom det fram till henne. Tack och hej. En bitsk kommentar om att jag a l l t i d skulle ha hennes gamla killar avslutade den vänskapen och jag ångrade mig bittert. Lovade mig själv att så skulle jag aldrig mer bete mig och har inte gjort det heller sedan dess.
Själv har jag avslutat en vänskap när vännen valde att gå hem med mitt ex. Med min stora, som det precis tagit slut med och som jag fortfarande älskade. För henne hade jag berättat allt om hur jag fortfarande kände för honom och hon peppade och levererade klyschor som "han är inte god nog till dig, du förtjänar någon bättre" . Hon pluggade på annan ort och kom hem till mig en helg för att hälsa på och trösta, men slutade hemma i hans säng.
Hon var ångerfull och ville inte förlora mig som vän. Jag förlät henne. Min inställning var att hur dåligt det än fick mig att må så skulle ingen kille, speciellt inte ett ex, komma emellan vår vänskap. Det fungerade tills hon kom hem nästa gång och gjorde om samma "misstag". Denna gång brydde hon sig inte om att be om ursäkt utan kläckte den legendariska repliken: - Du få skylla dig själv som inte fattade. Jaha, nejmendåså. Klipp klipp. Efter det pratade vi inte med varandra på ett år. Hon slutade existera för mig och hon har adrig kommit tillbaka.
Idag har jag få riktigt nära vänner.
Jag vill ha de så, några få nära
som jag värderar högt,
innerligt och lojalt. Jag kan
räkna dom på en hands fingrar.
Jag har även En. The One.
En närmaste som
jag valt i vuxen ålder.
En som jag aldrig skulle
kunna leva utan eftersom
hon är jag och jag är hon.
En som jag gör vad som
helst för om hon bara ber
mig.
Hon är mitt livs kärlek,
hon gör mig
hel.
♥♥♥
Jag vill ha de så, några få nära
som jag värderar högt,
innerligt och lojalt. Jag kan
räkna dom på en hands fingrar.
Jag har även En. The One.
En närmaste som
jag valt i vuxen ålder.
En som jag aldrig skulle
kunna leva utan eftersom
hon är jag och jag är hon.
En som jag gör vad som
helst för om hon bara ber
mig.
Hon är mitt livs kärlek,
hon gör mig
hel.
♥♥♥
Att vara lugn
När någon som man tror är en vän slutar höra av sig och slutar svara när man ringer eller messar, samt ignorerar alla kontaktförsök på msn eller FB så kanske det normala är att man blir lite orolig.
Jag är inte normal.
Jag går direkt till att bli irriterad och in i helvetes förbannad på den idioten som inte ens har vett att svara eller ringa upp. Som inte kan ta sig en minut för att bara säga "Hej, jag har inte tid nu" eller "Hej, jag tycker inte vi ska vara vänner längre. Du är inte min favorit alls längre, deal with it!" eller "Snälla sluta höra av dig, jag hör av mig när jag känner för det" eller "Hej, jag har brytit benet och legat på sjukhus i en vecka, därav ingen respons från min sida" eller "Hej, någon idiot har snott min mobil, här är mitt nya nummer".
Men icke! Jävla idiot! Och jävla idiots kompis! Jag ger mig fan på att det är hans fel alltihop, han har kokat ihop någon hemsk historia om att jag är dum mot honom som ber honom dra åt helvete när han inte gör någonting alls för att förtjäna det! Buhuuu! IDIOT! Du kan ta din vänskap och dra! Och ta din ryggradslösa vän med dig!!
Så reagerar jag. Lugnt och fint som en filbunke.
Nu ska jag ta fram woodoodockan och min besvärjelsesamling och låta hornen i pannan bestämma vad som komma skall.
Puss!
Jag är inte normal.
Jag går direkt till att bli irriterad och in i helvetes förbannad på den idioten som inte ens har vett att svara eller ringa upp. Som inte kan ta sig en minut för att bara säga "Hej, jag har inte tid nu" eller "Hej, jag tycker inte vi ska vara vänner längre. Du är inte min favorit alls längre, deal with it!" eller "Snälla sluta höra av dig, jag hör av mig när jag känner för det" eller "Hej, jag har brytit benet och legat på sjukhus i en vecka, därav ingen respons från min sida" eller "Hej, någon idiot har snott min mobil, här är mitt nya nummer".
Men icke! Jävla idiot! Och jävla idiots kompis! Jag ger mig fan på att det är hans fel alltihop, han har kokat ihop någon hemsk historia om att jag är dum mot honom som ber honom dra åt helvete när han inte gör någonting alls för att förtjäna det! Buhuuu! IDIOT! Du kan ta din vänskap och dra! Och ta din ryggradslösa vän med dig!!
Så reagerar jag. Lugnt och fint som en filbunke.
Nu ska jag ta fram woodoodockan och min besvärjelsesamling och låta hornen i pannan bestämma vad som komma skall.
Puss!
