Blast from the past

Idag gick jag 5 meter bakom honom utan att säga ett knyst. Hade allt varit som vanligt hade jag ropat och sprungit ifatt, stulit en kram och ett nyp i kinden. Nu är det inte som vanligt längre.

Hans semester är uppenbarligen slut och datorväska verkade vara extra tung.
Eller så är det något annat som tynger honom.

Det borde det vara.

Det här har andra sagt:

Kommentera inlägget här:

Vem är du?:
Ska jag komma ihåg dig?

E-post: (publiceras ej)

Din blogg kan du länka till här:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0