prinsar

Jag har bytt gym. Jag fick ett erbjudande om flytt som lockade så jag sa upp mig till årsskiftet. Av olika anledningar tackade jag sedan nej till det erbjudna jobbet och under tiden hade jag även fått erbjudande från andra gym här i stan.

För att vara öppen och ärlig berättade jag det för platschefen som var väldigt professionell och tillmötesgående. Tänkte inte mer på det och några veckor senare pratar jag med koordinatorn och nämner samma sak, säker på att hon redan är informerad. Det var hon visst inte så hon blev arg, på mig. Hur tänkte hon då? Men arg blev hon, och både en och två grodor hoppade ur munnen på henne. Efter det samtalet ringde jag upp det nya stället och tackade ja till deras erbjudande. Innan detta samtal tvekade jag nämligen fortfarande. Inte så mycket kvar av ångesten efteråt.

Igår på jobbet får jag höra från en kollega att koordinatorn har pratat väldigt ofördelaktigt om mig till en medlem som frågat henne varför jag slutat. Kontentan var att jag ljög och inte var att lita på. Håhåjaja.

I dag ringde hon och jag valde att inte svara, jag har ett riktigt jobb serrú. Meddelandet lyssnade jag nyss av och där ber hon mig hoppa in på pass i helgen eftersom det har kört ihop sig med sjukdom och annat strul. Kan jag snälla ställa upp?

Whatevar shall I do?

"Hej, jag kan tyvärr inte i helgen."